Dagens fråga: Bröstoperation?

 Anonym sa: 

"Haha :'D Minns första gången det kom ur mina bröst, det är nog verkligen en konstig situation! Sen när man väl börjar amma och det kommer hela tiden känns det ju normalt, men första gången är faktiskt konstigt! :P Hur känner du inför det att brösten kommer ändras vartefter du ammar? Skulle du kunna tänka dig göra en bröstoperation efter att du ammat färdigt (kanske efter två barn då eller hur många ni nu vill ha)? Beroende på hur brösten har förändrats då.. Själv har jag ammat ett barn och vill gärna ha ett till, så ingen operation här på ett tag ännu iaf. Om jag nu ens skulle vilja göra det.. Känns ju så vanligt nuförtiden att alla nyblivna mammor strävar efter den "perfekta kroppen" även fast det betyder att de måste lägga sig under kniven.. Synd tycker jag, men kan nog ändå förstå det eftersom dagens samhälle är så sjukt utseendefixerat! Bra blogg annars och ha en trevlig vecka :)"

Hehe, jo lite underligt är det allt.. Jaa-a du. Jag har nog alltid varit relativt inställd till bröstoperationer överlag. Om man kan fixa så man blir nöjdare med sin kropp, varför inte liksom? Int för att jag nångång tänkt att jag sku behövt göra en eftersom jag har haft turen att ha ett par som jag alltid varit nöjd med. Brösten opererar man ju för att man inte är nöjd med dem, man vill ju förändra dem på nått sätt. (Alla bara: WHAT påriktit Carro? NOSHIT!) Hehehhe. Ja. Men eftersom jag alltid varit nöjd med mina, så kan jag tänk mig att OM dom sku förändras en massa efter all amning, träning m.m. så sku jag ha ganska svårt att anpassa mig till ett liv där jag, så att säga, INTE är nöjd med dom. Nu tror ju jag då att dom int på det sättet kommer bli "fula" efter att jag ammat, eftersom jag kommer träna ganska hårt, och när jag tränar hårt så är det tyvärr på brösten det syns först (tyvärr på det sättet att de blir mindre). Så några stora hängmeloner kommer jag nog (förhoppningsvis) inte ha kvar efter amningen. Men man vet ju aldrig! Och sku de nu vara så att, typ 1 år efter att jag slutat amma, har tränat mig tillbaka till kroppen jag hadd före jag blev gravid osv, att dom då sku se ut som ett par taxöron som nån sugit luften ur, jaa då kanske jag sku kunna ägna tanken en stund eller två, men nu tror jag int dom kommer vara taxöron hehe. Plus att då tror jag nog vi har annat vi vill sätta 6000 euro på, kanske en jacuzzi på terassen? Så njae alltså. 

Kan nog erkänna att jag tänkt på det här i början av graviditeten, när jag märkt hur mycket kroppen förändras, även mina bröst, INGEN bh passar längre (sjukt irriterande) då kuna jag bara tänk på "oooh shit! brösten har jag ju liksom alltid "haft", kommer dom vara helt fula nu för resten av mitt liv blbalblabla, jag VILL operera dom om ett år! JAG BOKAR TID NU!" Men nu när jag varje dag känner min dotter i magen där hon lever loppan och gör sig påmind, så spelar liksom mina bröst noll roll.. Fokuset har flyttats ett steg ner så att säga, till lillgrisen vår i magen. Hon bryr sig nog int om mamma har meloner, plastikbollar eller två obefintliga tennisbollar.

Sen kommer jag också att tänka på det, jag kan ju bara tala för mig själv, men jag tycker det sku vara svårt att förklara för min dotter att jag, när hon var liten bebis och hade ammat henne, blev så himla missnöjd med mina bröst och kropp att jag gjord en större operation för att ändra på det.. Nej, det sku vara svårt när något av det viktigaste jag vill lära min dotter är att hon duger precis som hon är, i en värld där, som du skriver, samhället är så sjukt utseéndefixerat..

Hoppas du fick nå så när svar på dina funderingar. 

Tack för dina fina ord, hoppas din vecka blir helt underbar också!