tisdag 18 november 2014

Min debattartikel i Vi Föräldrar!


Äntligen äntligen får jag publicera debattartikeln jag skrev i Vi Föräldrar nr. 14 i Föräldraduellen!
Jag är väldigt hedrad över att dom kontaktade mig och bad mig skriva denna artikel. Rubriken som dom skickade åt mig var "Är det okej att berömma någon för att de har gått ner i vikt?" DOCK som ni ser ovan, så blev rubriken i tidningen "Vad snabbt du har gått ner! Är det okej att säga så?" Lite konstigt att de ändrade rubriken, men men ganska samma är det ju.. Så det är väl ingen big deal.
"Är det okej att berömma någon för att de har gått ner i vikt efter graviditeten?" Vikthets eller en komplimang som alla andra? Två bloggare tycker till om kommentarer om vikt hos nyblivna mammor.
När de sa vad rubriken var, och undrade om jag kunde tänka mig att stå på nej sidan, var min spontana tanke bara "eh nej det kan jag ju inte skriva och stå för?" Men.. Sen började jag tänka lite djupare i ämnet.. Och då kom jag på en del tankar som jag sen förde över till pappers. När jag hade skrivit klart var jag förvånad över att jag ens hade tvekat på om jag verkligen hörde hem på nej sidan. Det är klart jag gör! Läs min artikel nedan så förstår du kanske varför... 
Carola Ekman: NEJ! "Träningspressen är SKITSNACK!" 
Jag tycker att man inte borde pressa en nyförlöst kvinna med massa snack om vikten. När man just blivit mamma är det inte vikten som ska vara i fokus, det är barnet. Hur roligt är det när en vän kommer och hälsar på och det första hen säger är ”Åh grattis! Du ser ut att ha gått ner i vikt! Och vilken söt baby.” Noshit? När man kommer hem med sin nyfödda baby, klart man ser mindre ut, man är ju inte gravid längre! Ska man verkligen då vara tvungen att höra att det första folk lägger fokus på är inte ens barn utan hur man ser ut?

En mamma ska ju helst se ut som ”sig själv” direkt hon kommer hem från BB, och om hon inte gör det, så borde hon ju börja ta itu med sina graviditets kilon minst 6 veckor efter förlossningen. Om hon inte gör det så måste hon komma ihåg att bortförklara sig ordentligt, ”jag har inte haft tid, det är ju så mycket med babyn nu, men snart SKA jag nog börja träna!” Jag tycker det där är SKITSNACK! En mamma ska få njuta av att äntligen ha sin baby, utan att folk ska hålla på och påpeka det ena och det andra om hennes vikt och lägga en ohälsosam press på henne. Som nybliven mamma ska man inte behöva ha skuldkänslor för att man inte tränar och behöva bortförklara sig hit och dit över varför man inte gör något åt gravid kilona, man har garanterat annat att tänka på. Det är som om människor glömmer bort att det tar 40 veckor att forma en gravidkropp, det får ta minst lika länge att komma tillbaka. Det kan säkert ta snabbare än 40 veckor att återgå till kroppen man hade innan man blev gravid utan att hetsträna och köra sjuka dieter, men om du räknar med 40 veckor, då blir du ju högst antagligen inte besviken.

Därför tycker jag att man inte ska berömma mammor för att de gått ner i vikt efter graviditeten, för det är ju självklart att de gjort det men det är ju inte det VIKTigaste just då! Skippa vikttjafset och fokusera istället på att SE din vän och hennes nya lilla mirakel. Uppmuntra inte till vikthets!
Tatyana som jag debatterade mot svarade såhär:

Tatyana Oldenburg: JA! Det är inte fel att vilja komma i form."
Jag tycker absolut att man får berömma någon som har gått ner i vikt efter graviditeten. Att ge någon beröm för att dom har gått ner i vikt betyder inte att det är dåligt att inte ha gått ner i vikt. Det är okej att berömma överviktiga som kämpar med vikten när dom går ner i vikt, så varför ska det inte vara okej att berömma någon bara för att dom har fött barn? Dom kanske har kämpat lika mycket för att bli av med obekväma kilon. 
Idag skrivs det inlägg och artiklar om att man ska våga vägra vikthetsen efter graviditeten. Att som nybliven mamma säga att man vill gå ner i vikt har därför blivit lite tabu. Man ska bara vilja vara med sin bebis, att tänka på sin kropp ses som själviskt och ytligt. Att säga att man inte får berömma någon som har gått ner i vikt efter en graviditet är som att säga att det är fel att vilja gå ner i vikt när man fått barn. 
Många vill gå ner i vikt efter graviditeten, av olika anledningar. Efter mina graviditeter kände jag mig obekväm i min kropp, jag kände mig inte som mig själv längre. Jag ville komma i form igen för att må bättre. Man är inte en sämre mamma för att man vill gå ner i vikt eller komma i form efter förlossningen och graviditeten.Vissa går ner sina gravidkilon utan att behöva göra någonting, andra behöver kämpa för varje kilo. Jag förstår inte varför många endast ser det som vikthets att berömma någon som har gått ner i vikt efter en förlossning. Jag ser det istället som en komplimang, som faktiskt är något positivt. Det är lika mycket värt för en nybliven mamma som blivit av med några gravidkilon att få komplimanger som det är för vem som helst.

Nå hörni! Nu vill jag höra era tankar!
Vad säger ni, tänker ni som jag? Ja eller nej? Jag tycker vi båda har rätt i det vi skriver.. Vi tänker bara lite annorlunda. Sen kan man minnas också att jag blev tillsagd att jag inte alls fick tveka i mitt svar, det är klart att jag också nu blir glad när någon säger att jag ser fräsch och fin ut! :)
Förstår ni hur jag tänker?

12 kommentarer:

  1. Kan också hålla med om att det var bra saker i både ja och nej artikeln. Oftast brukar jag hålla hårt på en av dem när jag läser ''Vi föräldrar'', men här var det många bra tankar i båda.
    Detdär fixade du fint! :)

    SvaraRadera
  2. Förstår också båda till en viss del, men när jag tänker på mig själv, som aldrig tränat eller dietat efter men har turen att ha en grym ämnesomsättning + att jag inte gick upp mycket under graviditeten blev nog jätteglad när folk sa att jag har supersnygg kropp så snabbt efter. Speciellt när man själv inte kanske känner sig så fräsch, eller just för att man känner sig snygg utan pregomage. Jag brukar tacka men säga att jag inte alls kämpat med vikten eller så. Och jag har inte känt av vikthets för att ha fått höra att jag gått ner snabbt.
    Där emot avskyr jag att höra " oj du är bara skinn och ben kvar" " oooj, vad du tynar bort", " det finns ju inget kvar av dej..". Vad svarar man då? HUR kan någon tycka att det är OK att säga på det viset? Då kände jag vikthets, att gå upp! Eller hets att ge en rak höger!

    SvaraRadera
  3. Bra artikel! De första min rådgivningstant sa när hon kom in genom dörren på hembesöket va "Oj va smal du e! He sir ju ut som att ingenting har hänt". Å ja..ja va smal å kilona rasa av mig nästan direkt, men he va ju int ett medvetet val utan he bara gjord he av sig själv, delvis kanske också för att ja int mådd så bra och därför int åt så myki. Så på de vise tyckt ja he va jättekonstigt att folk i första hand fokusera på hur JAG såg ut, ja vila ju att dom sku si på min fina baby. Sen förstår man ju såklart att folk bara menar väl men ja tycker verkligen att he e fel att kvinnor ska måst tänk på sitt utseende när dom nyligen ha gjort he tyngsta en kropp kan gör, nämligen att producer en människa :)

    SvaraRadera
  4. Bra skrivet! Tycker du verkar så klok inom många områden! När det kommer till barn och sömnrutiner, jag har lite frågor om det om du känner för att svara:
    1. Hur sover Lo nu?
    2. Hur ser nattningsrutinerna ut?
    3. Vad tycker du om 5mm? Är det nått ni skulle kunna tillämpa? Varför/Varför inte?
    4. Vad gör ni i nuläget om Lo vaknar på natten?
    5. Sover hon i egen säng?

    Många frågor men funderar själv en del på dessa frågor och hur föräldrar i allmänhet gör. Skulle vara intressant att höra hur du tänker kring detta! //Trogen läsare :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sku också gärna höra om nattnings rutiner o hur ni gör när hon ska sova? Har Lo lätt att somna? Tacksam för lite hjälp när man har en som blir näst intill hysterisk då vi börjar ställ oss isäng till natten...

      Radera
  5. Jag kan hålla med på både JA och NEJ sidan. Jag tycker det är hemskt hur fokuserad på vikten och utseendet man tvingas vara, t.o.m. då man just kommit hem från BB! Fyfan alltså vilka jädrans kroppsideal vi lever med idag! Men, då tycker jag samtidigt att det är jätteroligt och peppande att få höra "bekräftelse" på att man gått ner i vikt efter graviditeten. Jag menar, om man nu en gång kämpar så in i helvete för att bli av med gravidkilona, ja då vill man ju gärna att någon noterar då man har lyckats också! Tyvärr så kan det ju ändå få farliga konsekvenser, då fokus ligger på att gå ner i vikt, återfå sin "vanliga" kropp och form, och alla peppningar kan också leda till att man tar sin bantning snäppet för långt och tappar kontrollen... Tycker att ni båda hade bra svar! :)

    SvaraRadera
  6. Helt bra tankar i bådas texter, men håller mig kanske ändå mer mot din text. Sen när jag har fött vill jag inte att folk ska fokusera på mig och mitt utseende - förutom om det är jag som tar upp ämnet. Det är ju ändå babyn man vill att folk ska se, och sen hur man annars mår, inte bara på utsidan. :)

    SvaraRadera
  7. Tycker dina argument är mkt mer skarpa. NEJ till vikthets!!

    SvaraRadera
  8. Jag tror att det är jättestor skillnad från mamma till mamma. Var och en känner väl sina egna vänner och vet vad som passar att säga åt just den mamman. Jag gick upp väldigt mycket när jag var gravid, och fick kämpa för vartenda kilo sen när de skulle bort. Jag mådde väldigt dåligt över min kropp och hur jag såg ut, och när någon sa att jag hade blivit smal när jag hade gått ner över 20 kilo blev jag jätteglad, det var något av det bästa någon hade sagt till mig på flera månader just då. Så jag tycker att det är helt beroende på vilken typ mamman är, och det borde ju den som yttrar sig veta :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med. man säger väl sånt åt folk som man vet är okej att säga det åt. Överlag tycker jag också det är så himla onödigt med såna komplimanger, att tvinga andra att förhålla sig till ens åsikt om deras utseende. Men inom kompiskretsarna, hell, why not.

      Radera
  9. Har "fadern" i familjen mera focus på hur snabbt mammans figur blir som före graviditeten än på deras babyoch vad som den nya situationen kring babyn kräver är det bara att beklaga, den damen borde valt "partner" med större omsorg.

    SvaraRadera
  10. Tycker att dina argument var mycket vettigare och du skrev mer sådär allmänt om vikthetsen som de flesta mammor drabbas av mer eller mindre, medan den andra debattören verkar mer ha fokuserat på hur hon själv känt liksom. Jag tyckte det var superbra skrivet och håller med dig till 100%! Har du fått fler svenska läsare efter tidningen kom ut vad du märkt av?

    SvaraRadera