Detdär om genus..

Anonym sa: 

Hej! Hur kommer ni tänka kring genus och könsjämnlikhet när det kommer till era barn? Har ju sett att du köpt en del klänningar och annat flickigt :)

Jag är en sån som alltid tyckt att genus är intressant och viktigt, men har ändå aldrig riktit orkar lägga mig i hela diskussionen och tankesättet.. Men nu när jag själv ska få barn, och hela genusdebatten är så aktuell så har jag faktiskt tagit mig tid att läsa in mig lite mer på ämnet. Jag är ju verkligen ingen expert och ingen sån som stampar i golvet om någon har en annan åsikt än mig när det kommer till dethär ämnet, eftersom det ändå inte står mig så väldigt nära hjärtat, ännu. 

När vår flicka kommer, vill jag vara en s.k. genusmedveten förälder. För mig betyder det att vara medveten om hur stereotypiska föreställningar om pojkar och flickor påverkar oss. Jag vill inte att min flicka ska ha en förväntning på sig att bete sig på ett visst sätt, bara för att hon är flicka. Jag är medveten om hur dessa förväntningar med stor chans kan föra in henne på en väg som kan leda till utseéndefixering, dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Genom att jag är medveten om denhär risken, vill jag genom min flickas vardag kunna stödja henne till att vara precis som hon vill, undvika att utsätta henne för könsstereotypa böcker, åsikter och program med mera. Jag vill att hon ska bli så trygg i sig själv att hon vågar vara sig själv, vågar göra de saker hon drömmer om och vågar undvika de saker hon inte är bekväm med. 

Men jag tycker också det är ytterst viktigt att vi låter vår flicka vara t.ex. en liten prinsessa
om det är det hon vill. Gärna får hon leka med bilar och klä sig i cowboy kläder, men vill hon helst vara en enhörning eller en drottning, ja, då ska hon få vara det. Jag tycker man läser på många ställen såna föräldrar som verkligen trygar på sina pojkar att våga klä ut sig till prinsessor eller att deras flickor absolut sku måst leka brandman.. Visst vill barnen göra det, då är det klart dom ska få det! Men jag tycker inte heller man måste tynga på barnen det bara för att det ska vara så normbrytande som möjligt.. Det blir som att ju mer deras barn bryter mot normerna desto bättre. Om en flicka leker med bilar och batmandräkter är det liksom HEJJA HEJJA!! BRA!! men om hon däremot leker med barbie och vill rita med endast rosa pennor är det mer: Nåjaa.. Va roooligt, inget speciellt med det... Det är liksom okej att tycka att barbie är nått tråkigt, då en flicka leker med det men direkt en pojke leker med det är det 100 poäng, fan va bra! Det tycker jag är sjukt. Jag tycker det ska vara lika "bra" och "roligt" vare sig det är en flicka eller en pojke som väljer att leka med en barbie, förstår ni hur jag menar? Då föräldrar inte bryter mot normerna känns det som att det nuförtiden är ok att ifrågasätta och komma med kritik, men tänk om det faktiskt är så att visst låter föräldrarna Lisa leka med bilar och ha en brandmanstårta, men Lisa ville SJÄLV ha en Hello kitty tårta och leka med prinsessklänningar? Det är ju inte fel det heller!

Nej, barnen ska få leka med vad de vill, klä sig hur det vill och tänka hur de vill. Vare sig om de då bryter "mot normen" eller helt enkelt väljer att leka med de saker som anses "stereotypiska" för ett visst kön. Vem bryr sig om vår flicka i framtiden inte bryter mot några normer? Det är inte hennes uppgift att göra det, och det är inte heller vår uppgift som föräldrar att pressa henne till att göra det. Vår uppgift som föräldrar är att låta henne vara ett barn, och leka med det hon gillar bäst att leka med, vare sig det då är dockor, bilar, gungor, skateboards eller nått helt annat.. 

Kort och gott: Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller, och utan att folk ska tycka att det är konstigt.

Hoppas du nu fick ut nått av mitt flummiga svar, är som sagt inte speciellt insatt i det
 hela men såhär tänker jag nu i dagsläget kring det hela i stora drag!