En perfekt förlossning för oss

Hej allihopa! Vill börja med att säga TACK för alla fina kommentarer om filmen <3 Var ju int min mening att få nån att gråta men jag vet, det är ganska svårt att se på den utan att fälla en tår eller två! Själv har jag väl fällt cirka hundra.. Den blev väldigt fin och jag är glad att vi filma så mycket så vi kunde genomföra att laga den. Man glömmer ju så snabbt hur det var, men jag hoppas att filmen i framtiden tar mig tillbaka till de fina stunderna dessa dagar..

Som ni kanske märker i filmen, så är jag väldigt glad rakt igenom, och det var faktiskt int nån fasad jag bara lag upp då kameran kom på, utan jag var verkligen genuint glad och positiv alla dessa dagar, från måndag morgon tills hon var ute och förlossningen var över. 

Jag hade mest läst om såna som är superarga och sura på sina män under förlossningen, tycker allt suger och bara vill ge upp och fara hem, så jag hade ju bett Robert om ursäkt i förväg om det skulle bli så för mig också. Men som jag skrivit förut så gick jag ju in i detta utan några som helst förväntningar eller förhoppningar om hur det sku gå. Jag gick in med en väldigt bra inställning och attityd och det gjorde så otroligt mycket! Det faktum att Robert höll sig så lugn och glad hjälpte nog också till väldigt mycket. 

Såhär i efterhand kan jag tycka att det var väldigt bra att jag hade förlossningen som ett oskrivet blad, det betöd ju att jag hade int byggt upp nån perfekt bild över hur jag ville de sku bli, utan tog stunden som den kom och kunde hålla mig glad och positiv.. Ärligt talat kan jag int ens förstå hur jag sku ha kunnat va annat än glad under hela förlossningsförloppet? Jag tänkt ju bara på att vi snart sku få träffa Lo och krama henne, så nån tanke på nått annat fanns int, och den tanken gjord ju mig glad hur sjukt jag än hade..

För varje sammandragning visste jag ju att vi kom ett steg närmare henne, så dom tog jag emot med öppna armar och en kontrollerad andning.. Visst blev det ju komplikationer med att allt drogs ut på tiden jätteläng, att ballongen int fungera, kejsarsnittet osv, men det hör ju ändå till vår förlossning, det var ju meningen att det sku bli så för oss helt enkelt. 

Måst säg att jag är väldigt nöjd med vår förlossning. Jag är inte rädd för att föda igen och det var int alls så hemskt och sjukt som jag trodd det sku vara! Hoppas ingen nu tror att jag vill måla upp värsta fina bilden här som inte stämmer, för det gör de faktiskt, det är nog min sanning detta :)